Fyra anledningar till varför SJ är som en finne på näsan.
Jag hade den stora äran att åka lite tåg i helgen, som är mer eller mindre mitt hatsätt att transportera mig på. Givetvis är jag för dum för att komma ihåg hur mycket jag stör mig på det eftersom jag inte gör det så ofta. Detta har framför allt att göra med att jag mest har åkt tågbussar (världens dummaste namn för övrigt) de senaste två åren på grund av elektrifieringen av all tågtrafik här nere, men det är en helt annan historia. I vilket fall så kom jag snabbt på vad det är som brukar störa mig under helgens utflykt, och sammanfattade det i fyra punkter:
1. Tåg är, i 9 av 10 fall, försenade.
Så länge man inte har turen att åka från en startstation för ett tåg är man i regel kort sagt körd. Det bästa fenomenet är helt klart att man envisas med att sätta upp nya ungefärliga tidpunkter när tåget ska komma, vilket det aldrig gör. Vad är meningen? Troligtvis är svaret att det inte ÄR någon mening med det, utan att SJ:s förnärmsta sitter i fikarummet och slurpar te, äter riskakor och kastar med den 20-sidade tärningen för att se vilken ny tid som ska sättas upp. När de sen har gissat fel ungefär 5 gånger i rad (dumma tärning!) så byts "Ny tid: X" ut mot "Ny tid? Eller?".
2. Man blir alltid dumförklarad av ALLA anställda ombord.
Biljettkontrollanter är roliga, eftersom de envisas med att säga vart man ska när de kollar på ens biljett. "Jahapp, då blir det byte för dig i Alvesta." Nähä? Det har jag ju inte kontrolläst själv ungefär 500 gånger innan, så tack som fan för att du berättade! Eftersom jag är blind och av någon anledning befinner mig på ett tåg och ni på SJ inte trycker ut biljetter med blindskrift så kan jag bara tacka och bocka för servicen!
Övertydligheten är också någonting som är intressant. Tolka inte detta fel; jag har ingenting emot att namnet på nästa station nämns två gånger eftersom man nästan alltid sitter och lyssnar på musik eller dylikt medan man reser, men för att citera så kan det bli för mycket:
"Jaha, och så för folk som skulle till station X så blir det avgång vid nästa station där en ersättningstaxi väntar. För er som skulle av vid station Y väntar en taxi vid en kommande station. Detta är dock inte SAMMA taxi som den första." WHAAAT? NO WAY?!
3. På SJ kan man inte räkna längre än till två.
I helgen såg jag helt klart ett fint tåg. Jag och Håkan var ute och reste lite och hade fått platser inbokade i vagn 5. Vad vi inte insåg var att SJ inte är så värst bra på att räkna. På stationen rullar ett tåg in som har följande numrering: Vagn 1 - Vagn 2 - Vagn 5 - Vagn 4 - Vagn 3! Man börjar såklart undra om det ändå inte är så att vi passagerare har rätt och att man ska infinna sig i vagnen längst bort (dvs SJ:s vagn 3), men man litar på att någon jävel inte kan koppla vagnarna rätt och hoppar på den vagn som står vagn 5 på. Givetvis så är det fel, och man inser snabbt att alla andra har tänkt precis likadant som en själv (förutom SJ som har snor i hjärnan), så därför börjar två hela vagnar flytta sig mot varandra samtidigt. Viss trängsel och problematik uppstår, och slutsatsen vi kan dra är därför att anställningstestet för folk som börjar jobba på SJ kan bara bestå av två saker:
- Ett fem-delat pussel ELLER
- En träbricka med hål för cirklar och fyrkanter samt tillhörande klossar. Nej, tyvärr får du inte sätta fel!
4. Säten är lika sköna som tågen är långsamma.
Om du åker i ett gammalt skruttigt regionaltåg anno 1800 så har de alltid de skönaste sätena. När du sen sätter dig i hypermoderna X35000 så sitter du helt plötsligt på en spikmatta. Logiskt och bra, eftersom vi i framtiden har avskaffat allt vad komfort heter. Det ska göra ONT att åka tåg! Alla andra kommentarer är överflödiga.
För att citera Henrik Elmer om just tåg:
"När man åker tåg säger de alltid att man inte får luta sig ut genom fönstret. Jag prövade detta och upptäckte snabbt varför; Det var nämligen en ruta i vägen! Sen var jag också tvungen att lämna vagnen för alla tittade så konstigt på mig..."
För övrigt så är L bäst. Curly Sue och Omerta i mitt hjärta. :) Och Uppcon var ganska trevligt med! Inte ofta helger blir så här lyckade. Fast, det var ju inte SJ:s förtjänst...
